Jagdigochdu

Min mamma, skyddsängeln
Ibland händer det saker jag inte kan förklara, som när jag precis fått veta att väntetiden för ivf blivit 4 månader längre och vi fick kallelsen samma natt. Eller som nu när jag ur det blå tog ett ägglossningstest på kvällen, trots ett negativt resultat på morgonen och det innebar att jag inte missade ägglossningen den här cykeln. Igårkväll var det positivt resultat och imorse var det negativt igen, om jag inte lyssnat på den där känslan igår skulle vi inte haft återföring nu på måndag.
 
Nu kommer jag vara väldigt personlig men jag tror att det är min mamma som hjälper mig och knuffar mig i rätt riktning i de där stunderna. När hon känner av att jag är beredd att ge upp eller är så fruktansvärt trött och bara vill lägga mig ner. Då påminner hon mig om glädjen och hoppet i den här resan och lättar på bördan litegrann. Jag har inte haft min mamma hos mig sedan jag var 11 år gammal, men de senaste åren har hon känts mer närvarande i mitt liv igen. Och jag skulle inte kunna ha en bättre skyddsängel.
 
 
På måndag sätter vi tillbaka snöflingan och jag väljer att tro att det är tack vare min mamma som vi får göra det nu.
 
 
/Resan mot Lilla Du